Vanliga frågor och svar

Baby- och småbarnssim hos oss är så mycket mer än att bada tillsammans. Man lär barnet att hantera en situation då det ofrivilligt hamnar i vattnet. Det innebär att barnet lär sig att hålla andan under vattnet, sparka sig upp och hämta luft, vända tillbaka till det håll det kommit ifrån, ta sig dit, hålla sig fast och ta sig upp. Man lär barnet att tidigt ta sig fram i vattnet. Simmet stimulerar barnets utveckling på väldigt många olika sätt, både socialt, sensoriskt och motoriskt.

Att gå till simhallen med sitt barn och bada tillsammans är utmärkt. Det kan man självklart göra på egen hand så länge vattenkvaliteten är tillräckligt bra, temperaturen tillräckligt hög och att man begränsar simtiden. Det är dock mycket svårt att själv ha kunskapen och erfarenheten av allt det som barnet kan lära sig. Med en professionell instruktör vid din sida får du veta när och vad ditt barn kan göra samt vad och hur man kan gå vidare med varje övning. Det svåraste att lära sitt barn på egen hand är respekten för vattnet och den är mycket viktig. Som förälder reagerar man instinktivt på barnets agerande i vattnet och effekten blir ofta att man överbeskyddar barnet vilket gör att barnet inte lär sig att ta konsekvenserna av sitt eget handlande och därigenom inte heller får de livsviktiga vattenrespektkunskaperna. Det är viktigt att barnet lär sig ett sunt förhållningssätt till vatten. Att det både inser möjligheterna men också begränsningarna!

Alla barn föds vattenglada och med en naturlig inställning till vatten, men ibland kan det ha inträffat något som har skrämt barnet eller så har föräldrarna kanske fört över sin egen rädsla. Barn är experter på att läsa av sina föräldrars känslor. Om barnet är ledset i vattnet är det mycket sällan vattnet i sig som det beror på, utan nästan alltid hunger och trötthet.

Den medicinska nedre gränsen är tre månader gammalt barn utan öppna sår. Många föräldrar tycker att det känns lagom att börja simma någon gång mellan fyra och sex månaders ålder. Det viktigaste är att du som förälder tycker att det känns lagom. Det är trots allt en tid att passa varje vecka då barnet om möjligt ska vara utsövt och mätt. Vid fyra till sex månaders ålder kommer barnet att kunna ge dig mer positiv feed-back i form av plask och skratt än om det är yngre. Det är aldrig för sent att börja simma. Bättre sent än aldrig. Men för vattenvanans skull är det bra om man kommer igång så snart som möjligt. Det är också viktigt att man behåller kontinuiteten i simmandet. Barnet glömmer fort.

Det finns ingen övre gräns. Förr trodde man att man bara kunde gå på ”babysim” om barnet hade kvar ”dykreflexen”. Nu vet man att det finns skyddande reflexer mycket längre än man trott tidigare, men det viktigaste av allt är att moderna babysim inte använder sig av reflexer för att lära barnet att hålla andan under vattnet. Istället så vill man att barnet ska lära sig att hålla andan viljemässigt och i en långsam takt så att barnet hinner med. Man lär barnet att hålla andan innan barnet får komma under ytan. Det är aldrig för sent att börja simma.

Ja, det är mycket bra om man erbjuder barnet bröstet eller flaskan även under tiden i vattnet om barnet är hungrigt eller behöver lite extra trygghet. Ställ dig bekvämt i en grundare del av bassängen eller sätt dig i trappan en bit ned. Barnet ska vara så djupt ned i vattnet som möjligt för att inte bli nedkylt men samtidigt med huvudet tryggt över vattenytan.

Ja. Det beror antagligen på att barnet har torr hud. Smörj huden regelbundet och använd alltid olja i badvattnet hemma. Får barnet mycket besvär av klåda kan man bli tvungen att ta ett uppehåll med simningen så att huden får återhämta sig. Därefter kan man börja simma igen. Om barnet har mycket torr hud kan man spara badet till simlektionerna och endast tvätta av barnet när det behövs hemma. Barnets besvär får vägas mot simnöjet och nyttan med simningen.

Nej, men om man har anlag för känslig hud kan vattnet torka ut huden något. Detta förebygger man genom att smörja in huden regelbundet. Många hudsjukdomar som till exempel böjveckseksem visar sig i den åldern som barnet börjar simma, varför många felaktigt tolkar det som att det är simmet som orsakar problemen.

Alla kan bli irriterade i ögonen om vattnet är av dålig kvalitet. Även om vattnet är bra reagerar vissa med att bli röda i ögonen. Detta är inget farligt och oftast ingenting som barnet ens känner av. Det försvinner inom någon timma efter simmet.

Nej, barnet får inte öroninflammation av att babysimma. Inget vatten når in till mellanörat. Hörselgången är smal, krokig och är täckt av ett vattenavstötande vax. Trumhinnan sitter som en vägg mellan hörselgången och mellanörat. Öroninflammationer bildas genom att bakterier vandrar upp till mellanörat från halsen via örontrumpeten och inte via ytterörat.

Nej, ett sjukt barn skall inte bada. Så länge öroninflammationen är aktiv ska barnet vila.

Nej, man kan be om ett tidigare återbesök för att få klartecken att börja simma. Tala om för läkaren att ni påbörjat babysim och det är viktigt med kontinuiteten.

Ja, barnets hörselgång är bara några millimeter i diameter. Ytterst lite vatten når fram till trumhinnan. Flera undersökningar har visat att risken för infektioner t o m är större om man använder öronproppar eftersom det skulle kunna stänga inne eventuella infektioner. Frågan om man kan dyka med rör i örat är svårare, men allt pekar emot att de ytliga dopp man gör med barnet under babysimmet inte påverkar örat. Barnet ska dessutom alltid välja självt när och hur djupt det ska simma under vattnet.

Man måste ingenting! Det är tvärtom viktigt att du aldrig gör något med ditt barn som känns fel. Att lära barnet att hålla andan under vattnet ger stora möjligheter för barnet att vara självständigt och bidrar till ökad vattensäkerhet. Men man ska aldrig börja med att komma under vattnet förrän barn och föräldrar känner sig helt trygga i vattnet.

”Dykreflexen” som egentligen är flera samverkande reflexer, är inte nödvändig för att lära barnet att hålla andan under vattnet. Tvärtom så använder de moderna babysimskolorna sig inte alls av några reflexer. Istället så lär man barnet mjukt och försiktigt att hålla andan viljemässigt redan innan det kommer under vattnet första gången.

När ett blöjbarn är i en bassäng ska det ha en babysimbadbyxa på sig. Dessa kan man dra åt kring lår och mage så att de håller tätt och eventuell avföring inte kan komma ut. Bra babysimbyxor är gjorda av ett materiel som håller tätt men samtidigt kan andas så att det inte fyller på för mycket luft. Om byxan flyter får barnet en felaktig uppfattning om sin egen kropps egenskaper i vattnet. Byxan ska inte heller vara för tjock så att den hindrar barnets rörelseförmåga i vattnet. Byxa är generellt bättre än en baddräkt eftersom baddräkten tar bort mycket av den lilla kroppens kontakt med det stimulerande vattnet. Barn som har lärt sig att resa sig upp ska dessutom ha halksockor på sig.

Nej, bassängvattnet skall vara i sådant skick att det inte skall göra något att svälja mindre mängder. Det är en naturlig del i barnets upptäckande av vattenmiljön. Man skall dock försöka undvika att det blir alltför stora mängder. Om barnet kräks upp vatten under simlektionen har barnet fått i sig för mycket vatten och då är det dags att avsluta simstunden, alternativt ta det väldigt lugnt resten av lektionen.

Bakterier och andra mikroorganismer kan inte överleva i bassängvattnet så länge de normer som finns för vattenkvaliteten följs. Barnet skall ha en babysimbyxa på sig för att inte bajs skall kunna komma ut i vattnet. Urin är normalt bakteriefritt. Förkylningar och andra smittosjukdomar kan smitta i luften mellan barn och vuxna i bassänglokalen som i andra situationer där människor umgås tätt. I Ryssland har barnläkaren Vladimir Gutermann gjort studier som visar att babysimmande barn får färre luftvägsinfektioner än andra barn i motsvarande ålder. Han påstår att det beror på att hjärt- och lungmuskulaturen stärks och att massagen som vattnet ger stimulerar lymfsystemet.

Nej, erfarenheten och studier visar att simning gör stor nytta för astmatiker. Det finns några studier som visar ett samband mellan att vistas i simhallar med förhöjda halter av den klorluktande gasen trikloramin och förekomst av astma, särskilt hos barn och unga. En stark klorlukt betyder höga halter av trikloraminer som inte är hälsosamma. Man bör inte vistas med små barn i lokaler som luktar starkt av klor. De bassänger som används för babysim bör således ha höga hygienkrav för alla som simmar där.

Allt lärande har toppar och dalar. Det finns också specifika utvecklingsfaser som märks tydligast i åldern cirka sju till nio månader (Fas 1) och cirka åldern ett och ett halvt till två och ett halvt år (Fas 2) som man felaktigt kan tolka som att barnet slutat tycka om att simma. Fas 1 utmärks av att barnet blir klängigt och ”mammigt” och vill ha mycket närhet. Fas 2 utmärks av att barnet säger ”nej” och ”jag vill inte” och kanske helst sitter i trappan och häller med vatten. Båda faserna kräver respekt för barnets person. I Fas 1 behöver det bli kramat och känna mycket närhet. Det finns ”näraövningar” som man kan göra under dessa veckor. Fas 2 som kan vara något längre tolkar man ofta som att ”barnet inte vill göra något alls längre”, men i själva verket finns det massor med saker som barnet vill göra. Det gäller bara att komma på vad! Passa på att öva på det som barnet är motiverat att göra just då!

Barn har svårare att reglera kroppstemperaturen än vi vuxna. Första sommaren brukar det inte vara aktuellt att simma ute i vårt svenska sommarvatten. Det hela beror på flera faktorer: hur varmt det är i luften, hur varmt det är i vattnet, hur gammalt barnet är, hur mycket hull det har på kroppen och hur länge man är i vattnet. Barn under två år ska inte simma i kallare vatten än 32° C, och detta i högst 30 -45 minuter. Om det är mycket varmt i luften, kan det till dock och med vara bra att ta ett dopp ute trots att vattentemperaturen är lägre. Det är då väldigt viktigt att vara observant på hur barnet reagerar. I vanliga simbassänger är det cirka 26-29° C, och är alltså även det alldeles för kallt för små barn att simma i. I babysimbassänger är det ofta runt 34° C, och allra lägst 32° C. Det kan också bli för varmt för barnet. Bubbelpooler håller cirka 38° C, vilket är i det varmaste laget. Viktigt att tänka på är också att klorångorna oftast samlas vid vattenytan där barnet har sitt huvud, varför man avråder från bubbelpooler helt. Bastubad med temperaturer om 70-100° C är också för varmt för ett litet barn. Bastu bör man vara försiktig med till dess att barnet själv kan gå ut ur bastun om det skulle bli för varmt.

Det är väldigt individuellt hur lång tid det tar innan ett barn lär sig att simma. Efter cirka tre månaders simning brukar barnet kunna simma mellan föräldrarna under vattnet. Vid ett och ett halvt till två års ålder brukar ett barn som simmat sedan det var baby kunna vända tillbaka till kanten självt. Vid två års ålder brukar barnet börja kunna hämta luft för att kunna simma längre sträckor. Vid tre års ålder brukar barnet kunna använda sina armar mer effektivt och kunna simma crawl. Vid fyra års ålder kan vissa barn simma bröstsim, men det är egentligen inget som vi strävar efter. Även simförbundet rekommenderar numera att man börjar med crawl.